Idén bakom klassmorfarverksamheten

Vi vet att ett öppet, demokratiskt samhälle bygger på gemensamma värderingar i frågor om mänskliga relationer och på förmågan till samverkan över gränser och menings-skillnader.

Vi vet också att all mänsklig gemenskap bygger på genuina möten, över alla tänkbara gränser.

Svenska barn har när de föds ett mycket bra utgångsläge materiellt och fysiskt. Men sen händer något på det emotionella planet för väldigt många barn som gör att deras liv inte får den utveckling som de har rätt till. Många barn, drabbas av psykisk ohälsa. Det verkar dessutom som om den psykiska ohälsan ökar. Det handlar om 300 000 - 400 000 barn och ungdomar vars uppväxtvillkor leder till att de saknar känsla av sammanhang och mår psykiskt dåligt. Det är ur denna grupp de flesta nya missbrukare, fängelsekunder, mobbare och mobboffer kommer.

De som är mest vilsna, mest utsatta och mottagliga för påverkan i denna värld är just de som är framtiden; våra barn. De som samtidigt hamnar mest i kläm när samhällets resurser fördelas och när föräldrarna inte har tid.

Hur ser våra barn på världen? Vem eller vad formar deras framtid? Vem lär dem vad livet går ut på och vårt samhälles grundläggande värderingar?

Att organisera samhället så att alla barnen skall kunna utvecklas till sunda vuxna handlar först och främst om hur föräldrarna tar hand om sina barn. Barn behöver tillräckligt bra föräldrar, som kan ge emotionell trygghet. Missbruk och fattigdom slår hårt mot barnen.

Men barnen är också ett gemensamt ansvar för hela samhället. God barnomsorg och bra skolor, närhet till och tid med viktiga personer, kvalitativa samhällsresurser när det går snett är, vid sidan av föräldrarna, avgörande faktorer för hur barnen utvecklas. Varje försummat barn är i längden mycket kostsamt för samhället. Att investera i barnen är kanske samhällets mest lönsamma investering, med 3 - 7 ggr igen på insatta medel.

Erfarenhet från praktiska lösningar finns, men genomförande, tillsyn och uppföljning, släpar efter.

Det saknas en samlad kraftfull barnpolitik.

Förutsättningar generellt för att åstadkomma bra resultat i en verksamhet är;

- att det finns en klar och tydlig långsiktig vision och målbild,

- att denna vision och målbild är tydlig och känd för alla som är inblandade,

- att denna målbild är accepterad av de inblandade,

- att det finns en klar och tydlig ansvars- och ledningsstruktur för verksamheten

- att det finns balans mellan det som skall åstadkommas och de resurser som behövs,

- att det finns kända och rättvisande metoder för att mäta resultat och måluppfyllelse,

Generellt kan man säga att inget av ovanstående är genomfört i Sverige idag, varken på central eller kommunal nivå.


Det finns en bred enighet i det svenska samhället om värdet av att sätta barns och ungdomars känslomässiga, sociala och intellektuella utveckling i centrum.

De flesta av Sveriges befolkning är inte medvetna om att det i Sverige finns en stor mängd barn och ungdomar, 300 000 - 400 000, saknar en god uppväxtmiljö och inte heller att det är ett mycket allvarligt samhällsproblem med stora negativa konsekvenser som dessutom är i ökande.

Fokus på barnen

Målgruppen för klassmorfarverksamheten är barnen. Vi skapar något mycket värdefullt för barnen: Djupa vuxenrelationer, lärande över generationsgränserna, ökad vuxenkontakt.

Klassmorfarverksamheten är en ny samarbetsform som ger bra förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av ideellt engagemang och offentliga medel samt bra möjligheter för en ökad samverkan mellan samhällets yrkeskunskaper, värderingar och skolsektorn

Klassmorfarverksamheten är även en bra form för att utjämna obalansen i könsuppdelning och samtidig ge eleverna vuxna manliga förebilder i skolmiljön.

Klassmorfarverksamheten skapar vinnare och inga förlorare. Det är väl dokumenterat att såväl barnen, lärare och övrig skolpersonal upplever verksamheten som angelägen och positiv.

Klassmorfarvisionen

Den bärande visionen för klassmorfarverksamheten är;

- att skapa bra förutsättningar för ett generationsöverskridande lärande och kunskaps-utbyte.

- att skapa bra förutsättningar för barn och unga att dela vuxensamhällets värderingar och kunskaper.

- att skapa bra förutsättningar i det dagliga livet för barnen att bli sedda och bli lyssnade till.

- att skapa bra förutsättningar i det dagliga livet för barnen att skapa vuxenrelationer utanför familjen.

- att skapa bra förutsättningar för vuxna att få förståelse för den verklighet som är våra barns vardag.

- att skapa förståelse och relationer över generationsgränserna och då i bägge riktningarna.

- allt detta förutsätter möten och dialog med kvalitet mellan barn och vuxna.

Kvalitén

Föreningarna skall uppfattas som en kvalitetsmässig och etablerad aktör för barnens bästa och en god samarbetspartner. Föreningarna skall uppfattas som aktiva aktörer inom kommuner och skolor.

Verksamhetsidén

För att åstadkomma detta så bygger vi verksamheten med den lokala skolan som bas, tillför intresserade vuxna och utvecklar dialog och samverkan.

Vi gör detta genom att:

- underlätta för alla vuxna att utveckla formerna för att möta och stödja våra barn.

- aktivt utbilda och stödja arbetssökande vuxna för ett arbete som klassmorfar till barn i skolan.

- utveckla samverkan med andra organisationer med likartade värderingar,

- påverka politiker och andra beslutsfattare till en mer långsiktig planering och resurs-tilldelning med barnkonventionen och ett genomarbetat barnperspektiv som grund.

Verksamheten

Klassmorfarrollen

Klassmorfar är en specifik resurs för barnen och skolan. Klassmorfar har ingen överhets- eller myndighetsrelation till barnen utan står för trygghet, tid att lyssna och föredöme. Klassmorfar är ett socialt stöd för barnen men också ett stöd för lärare och skolpersonal i deras arbete att tydliggöra vårt samhälles grundvärderingar för barnen.

Klassmorfar representerar ett frivilligt engagemang och intresse för barn och dess utveckling. Klassmorfar är utbildad och certifierad genom den ideella föreningen och får kontinuerlig vidareutbilning-erfarenhetsutbyte genom denna.

Klassmorfar representerar långsiktighet, såväl gentemot barnen genom att finnas på hel-tid över en längre period, som i målbilden att bygga tryggare barn redan från förskola och lågstadium.

Klassmorfar, med en lång samhälls- och yrkeslivserfarenhet, kan utgöra en länk mellan barnen och samhället.

Klassmorfar utgör också en informationslänk för barn, personal och föräldrar till andra ideella föreningar med barnens bästa i centrum.

Samverkan och nätverk

Våra barns närmiljö är det lokala samhället, kommunen, kommundelen, bostadsområdet. Ett arbete för att förverkliga vår klassmorfarvision måste därför med nödvändighet ha sin tyngdpunkt i denna närmiljö.

Där finns dock också andra aktörer med barnens bästa som mål, föräldrar, skolpersonal, ideella föreningar, myndigheter och institutioner med flera. En effektiv samverkan och samordning mellan dessa aktörer skapar de bästa förutsättningarna för framgång.

Vi bör alltså lokalt aktivt arbeta för att åstadkomma en sådan effektiv samverkan och vi har genom vårt nätverk av klassmorfäder i skolorna en unik bas för detta arbete.

Möten över generationsgränserna

Den grundläggande förutsättningen för påverkan på andra människor är möten och dialoger. Att utveckla unga människor till ansvarskännande vuxna och samhällsmed-lemmar kräver därför tid för kvalitetsmöten och en ömsesidig vilja att lyssna. Det kräver också ett ömsesidigt intresse att utvecklas tillsammans och en så långt möjligt gemen-sam målbild. Vad vill vi gemensamt åstadkomma?

I detta sammanhang blir begreppet "generation" ett ganska odefinierat begrepp. I dagens snabba samhällsutveckling kan stora generationsskillnader finnas såväl mellan lågstadie-elever och högstadieelever som mellan skolbarn och pensionärer. Det är egentligen inte främst en fråga om ålder utan om skillnader i erfarenheter, kunskaper, värderingar, mål, prioriteringar mm. En framgångsrik dialog och utveckling förutsätter därför att båda parter förstår och respekterar varandras ståndpunkter.

Det är samhällets, alltså alla vuxnas, ansvar och uppgift att skapa förutsättningar för dessa möten över generationsgränserna.

Påverkan på beslutsfattare och politiker

Klassmorfarverksamheten arbetar aktivt för en prioritering av barnpolitiken för att skapa dessa förutsättningar genom;

- en gemensam Nollvision för barnpolitiken som grund för beslut och verksamhet på alla nivåer.

- en tydlig ansvarsbild på olika politiska/organisatoriska nivåer för barnpolitiken.

- ett långsiktigt tänkande för planering och prioriteringar som påverkar barnen.

- ett barnbokslut för uppföljning, analys och värdering av resultaten.

Strategier

Minst en klassmorfar på varje grundskola.

Bredare kontaktytor för ett generationsöverskridande värderings- och erfarenhetsutbyte.

Medveten påverkan på beslutsfattare att prioritera barnfrågor.

Samordnat agerande från de ideella barnorganisation-erna.