klasslogo

english flag
torsdag, 24 oktober 2013 20:52

Klassmorfar i skolan

En kvantitativ utvärdering av programmet visar att att det blev en tryggare miljö och att lärarna fick arbeta med undervisning i större omfattning i stället för att reda ut bråk.

Programmet har utvärderats i en doktorsavhandling vid Stockholms universitet, Institutionen för internationell pedagogik av Ann-Kristin Boström; Lifelong Learning, Intergenerational Learning, and Social Capital. From theory to practice.

Där gjordes en kvantitativ utvärdering som visade att det sociala kapitalet ökade i klassrummet. Det innebar att det blev en tryggare miljö, eleverna fick mer hjälp och lärarna fick arbeta med undervisning i större omfattning i stället för att reda ut bråk. Det fanns en statistisk signifikans för att pojkar inte startade bråk när klassmorfar var närvarande, att pojkarna gärna vände sig till klassmorfar när de hade problem eller var ledsna och att barn med koncentrationssvårigheter tyckte att det var skönt att klassmorfar fanns i närheten. I en rapport till Brottsförebyggande rådet undersöktes vad lärarna gjorde när de fick tid över. De ägnade sig då åt barn med särskilda behov. I samma rapport kan man se att de barn som känner sig lite utanför eller är nya i klassen/skolan känner trygghet av att vara i närheten av klassmorfar på rasten. Att klassmorfar finns på skolgården har en lugnande effekt på undervisningen i klassrummet även om klassmorfar inte är där.

Programmet är mobbningsförebyggande eftersom ett ökat socialt kapital påverkar sociala relationer positivt. Det ger förutsättningar för ett lugnare inlärningsklimat. Det ger samtidigt en möjlighet att stoppa tendenser till mobbning genom att det finns flera vuxna finns bland barnen med olika kompletterande uppdrag som tillsammans ger en lugnare miljö.

Detta projekt startades 1996 av en lärare och en pensionär som ville hjälpa till i skolan. Efter utvärdering startades en projektgrupp som började arbeta med att hjälpa till med att rekrytera och placera klassmorfar på rätt ställe. 2000 fanns det 40 klassmorfäder. De flesta hade varit arbetslösa under en längre tid och fick pröva om de ville arbeta i skolan. Det var inte många som hoppade av, utan de kände att de bidrog till att skolmiljön blev bättre och de kände sig också behövda och nöjda med sitt arbete. De arbetar inte som lärare, inte som assistenter utan helt enkelt som extra närvarande vuxna som finns där när barn behöver någon annan än en lärare eller förälder att prata med. De använder sin tidigare arbetslivserfarenhet, samlas till erfarenhetsutbyten och har fått en allt mer omfattande utbildning på folkhögskolor. Sedan 2003 finns en riksförening och tio regionala föreningar med ungefär 600 äldre vuxna som arbetar heltid i olika skolor runt om i Sverige. Klassmorfar finns i hela grundskolan men mest i skolåren 0-6.

Lämpliga personer rekommenderas av arbetsförmedlingen och intervjuas av föreningens regionala projektgrupp. När de blivande klassmorfäderna själva känner att de vill och projektgruppen finner att personen har kvalifikationer för att gå vidare fortsätter ett samarbete med arbetsförmedlingen och en termins utbildning med praktik. Därefter examineras klassmorfar och kan börja sitt arbete. Den regionala projektgruppen medverkar för att placera rätt klassmorfar på rätt skola genom att också intervjua rektorer på skolor som vill ha en klassmorfar. Om man vill ha en klassmorfar vänder man sig till den nationella hemsidan och leta efter sin regionala förening.